Måltidens dag 21 oktober 2010!

Idag firade vi en alldeles speciell dag på Hasselbackens förskola, "Måltidens dag"!


Alla var nyfikna och spända av förväntan varför det var så fint dukat i buffématsalen.


Vackra servietter på borden och tända ljus gav en välkomnande och lugn stämning när vi satte oss till bords.


Vi pratade om måltiden, som är en viktig tid tillsammans vid bordet. Att äta tillsammans är ett tillfälle då vi känner gemenskap.


Att sitta ned vid bordet tillsammans är ett tillfälle att njuta av den goda maten och att informera alla om viktiga eller små händelser.

Idag väntade alla på en överraskning från Gunvor i köket.

En liten efterrätt!

En nyttig äpplemuffins, bakad på dinkelmjöl, gräddfil och våra goda, svenska äpplen, smakade gott efter den goda fisken.

Att låta måltiden blomma, är viktigt för att vi ska fortsätta att må bra, få en god samvaro och tid att känna gemenskap med varandra.

Låt måltiden blomma!

Svenska äpplen och dinkelmjöl blir nyttiga äpplemuffins

Aroma, Gravenstein, Signa Tillish, Ingrid Marie ... Vilka vackra namn på våra fantastiskt goda svenska äpplen! Det är dags för äppleskörd och tid att njuta av allt gott som äpplena ger! Idag ska ni få vara med oss när vi bakar nyttiga äpplemuffins!

Vi börjar med att lägga ut muffinsformar på en bakplåt. Hur många formar finns på plåten?

Två ägg ska knäckas och sen mäter vi upp socker 1 och1/2 deciliter fruktos (socker från frukt).

Det är väldigt kul att få använda tekniska hjälpmedel! Elvispen både låter och vibrerar och det går att reglera hastigheten!

Vad hände med äggen och fruktosen när vi hade vispat det? Det ändrade färg från orangegult till ljusgult. Vi såg massa bubblor och det hade blivit mer i skålen. Volymen hade ökat.

Här blandade vi alla torra ingredienser. Ett kryddmått salt, 1 tsk bakpulver, 1 1/2 dl dinkelmjöl fullkorn och 1 1/2 dl dinkelmjöl siktat. Dinkelmjöl är en gammal mjölsort ända från stenåldern.

Sen blandar vi de torra ingredienserna med äggsmeten. Och mäter upp

1 1/2 dl gräddfil och blandar i det också.

Smör måste vi också ha, 75 gram. Det finns streck på smörpaketet. Smöret smältes i en kastrull på spisen. Och det skvätter och låter.

Vad har hänt med smöret? Det är inte hårt längre utan det är flytande. När smöret har svalnat häller vi det i skålen och blandar.

Nu är smeten färdig och vi klickar ut den i formarna. Det är lite pilligt!

Vi skalar våra goda äpplen och pratar om att de vuxit i våra trädgårdar i Sverige och inte behövt flygas hit från något annat land. Det tycker vi är bra! Skalen slänger vi så klart i komposten. Tänk så miljömedvetna vi är!

Äpplena delar vi i klyftor och lägger i en plastpåse tillsammans med 1 tsk kanel och skakar runt påsen. De härligt bruna äppleklyftorna lägger vi på muffinsen. Och sen är det dags att grädda dem i ugnen i 200 grader i 15 minuter.

Vi skriver ner recepten och idag känns det extra lätt att komma ihåg vad vi har haft i. Kanske beror det på att vi repeterat det så mycket under tiden vi bakat. Fantasin flödar när vi målar!

" Två äpplen och en regnbåge" och " Musse Pigg äter äpple".

Nu är våra nyttiga äpplemuffins äntligen klara! Det doftar underbart gott på hela avdelningen! "Goda dofter ger goda vibbar"!

Tänk så mycket vi lär oss när vi bakar! Vi har lärt oss nya ord som
t ex dinkelmjöl, tränat på matematik genom att dela äpplen i mindre delar, mäta med olika mått och räkna antal. Vi har också använt oss av tekniska hjälpmedel och naturvetenskap och teknik. Tänk att vi genom att vispa in luft i äggen kunde ändra på färg och volym!

Nyfiken på rotfrukter för att lära nya ord och smaker. Kurreshtar ndaj rrenjeve frutore me fjali te reja dhe qeshtje shije.

Våra svenska rotfrukter rostar vi i ugnen idag.

Rranje frutore suedeze ikemi rreshkne fur rsot.

Vi håller i rotfrukterna och luktar på dem.

Po imbajna ne dor e poi marrim er pak.

Här håller vi i en kålrot.

Ktu po e mbajm panxharin e bardhe.

Och här är två rödbetor

Ktu poi mbaj dy rrepa te kuq.

När vi skalar använder vi potatisskalare.

Kur tja fillojm mei qirue na nevoitet nji thik e potateve.

Vi måste vara koncentrerade när vi skalar så att vi inte skadar oss på fingrarna.

Duhet me qen kogja te koncentum kur ti qirom karroten para seta vrajm gishtin.

Eftersom kålroten är hård behöver vi hjälp av vuxna.

Pasi asht panxhari i bardh kogja i fort kemi nevoj per ndihmen e te mdhenjeve.

Gunvor som arbetar i vårt kök är nyfiken på vad vi lagar för mat.

Gunvori qe punon ne kuzhinen ton asht kurreshtare qka po gatujna per ushqim sot.

Gunvor blir glad när hon ser att vi är så duktiga på att skala.

Gunvori asht kan shum e gzuar kur na pa sate zgjuar jemi na.

Av rödbetor blir man väldigt röd om händerna.

Prej rrepit te kuq duar tona marrin ngjyr te kuqe.

Vi har lärt oss att skalen lägger vi i komposten.

Na jami msue qush me da berllogun.

Vad finns i komposten? Jo, skal från alla rotfrukter.

Qka ka ne kofe? Po livorete rrenjeve qe ikena qirue sod.

Det är viktigt att visa hur man ska hålla i en kniv.

Asht shum me rendesi me dit qysh ta perdorim thiken.

Gunvor visar oss hur vi ska dela en morot.

Gunvori na tregon se qysh duhet me da karroten.

Här mäter vi upp olja.

Tash po e matim vajin.

Innan vi blandar rotfrukterna och oljan, tar vi på oss plasthandskar.

Para seti perziem rrenjet me vaj i veshim dorzat plastike.

Här blandar vi allt innan vi sätter in plåten i ugnen i 200 grader i 30-40 minuter.

Tash i perziem krejt para seti fusim ne furr ine 200 grader prej 30-40 minuta.

Vi kan bära plåten till ugnen men vi får inte sätta in den. Det får fröknarna göra.

Na e qojna tepsien te shporeti. Por nuke na lejojn ta shtim ne furr por msuet tona e kryen ket pun.

Nu är vår mat färdig och vi ska snart börja äta.

Tashti ushqimi asht i gatshem se shpejti ja nisemi me ngran.

När vi sitter tillsammans och äter känner vi gemenskap med varandra. Vi äter, njuter av den goda maten och pratar med varandra. Måltiden är en viktig stund då vi kan prata om viktiga eller små händelser.

Den 21 oktober ska vi fira Måltidens dag på Hasselbackens förskola.

Kur te ulem te gjith zbashku me ngran na jemi te afert me njani tjetrin.Na kanaqemi me ket ushqim te shishem dhe foli me njani tjetrin. Koha e ushqimit asht me rendesi qe ne at koh folim nese ka ndodh ndonji gje.Me 21dhjeror kena me festue diten e ushqimit po Haselbackens förskola.

Vi skickar gräddfilsåsen till varandra.

Gredfilsosen e percjellim te nanai tjetri.

Efter maten torkar vi av bordet.

Mbasi qe kena ngran ushqimin e pastrojm tavolinen.



Och vi diskar naturligtvis.

Tashti i pastrojan ent gjith qysh.

Maten förvarar vi i kylrummet hos Gunvor i köket.

Ushqimin e ruajmne dhomen e ftoft ne kuzhinen e Gunvorit.

Ann-Margrethe visar hur man kan måla.

Ann-Margarethe na tregon qysh kemi me agjyros.

Zarife undrar vad vi har målat.

Zarifja asht kurreshtare ta din se qka kemi nghyros.

Här är en lila morot och en rödbeta.

Ktu ekemi nghyros nji karrot me ngjyr jargovan.

En morot och en rödbeta.

Nji karrot edhe nji rrep i kuq.

En vacker rödbeta.

Nje rrep i kuq ishkelqyar.

Nu skriver vi våra recept till vår kokbok.

Tashti e shkrujan reseptin ne libren e kuzhines.

Zarife och Päivi hjälper oss att skriva recepten på datorn.

Zarifja dhe Päivi na ndihmojn neve me shkrue resepten ne kompjuter.

Vi skriver med stora bokstäver och lär oss känna igen vårt alfabet.

Na shkrujna me shkronja te mdhaja dhe e njohim kogj shum alfabetin .

Alla var glada idag och vågade smaka på rotfrukter som vi aldrig smakat på förut.

Vi är stolta över det.

Tegjith jena kan te knaqur sot qe guxojshim me kerkue rrenjet frutore qe ndosht skena guxue mi kerkue perpara.

Najemi sod krenar per ket pun qe ekemi krye sod.