Teknik
Syfte
Människan har alltid strävat efter att trygga och förbättra sina livsvillkor genom att på olika sätt förändra sin fysiska omgivning. De metoder hon då använt är i vidaste mening teknik. Utbildningen i ämnet teknik utvecklar en förtrogenhet med teknikens väsen.
Samhället och våra livsmönster präglas i allt högre grad av användandet av tekniska föremål, som i sin tur ofta igår i tekniska system. Att så långt som möjligt göra vardagstekniken begriplig och synlig är därför ytterligare ett syfte. Detta innefattar alltifrån de enklaste redskapen i hemmet till moderna apparater och komplicerade transportsystem. Tekniska kunskaper blir i allt högre grad en förutsättning för att kunna bemästra och använda den teknik som omger oss.
Etiska spörsmål berörs vad gäller teknikens konsekvenser för miljön.
Flickors och pojkars förhållningssätt till teknik skiljer sig ofta åt - så också omgivningens syn på flickors respektive pojkars roller i tekniska sammanhang. Ett syfte med teknikämnet är att alla ges tillfälle till ett medvetet och allsidigt kunskapssökande i utbildningen.
Mål
Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven (barnet)
¤ utvecklar förtrogenhet med hemmet och på arbetsplatser vanligt förekommande redskap och arbetsmetoder av skilda slag samt kännedom om den teknik som i övrigt omger oss,
¤ utvecklar intresse för teknik.
Detta är bara en del av kursplanen i ämnet teknik.
Ann-Margrethe Svenson
10-02-04
torsdag 4 februari 2010
Kursplaner
Bild
Syfte
Bildspråket är en av flera vägar till kunskap och personlig utveckling. I arbetet med bilder gestaltas erfarenheter och produceras kunskap som blir synlig och gripbar och möjlig att förmedla. Genom sin estetiska och kommunikativa karaktär kan bildämnet bidra till att främja skolan som kultur miljö, kulturarbete i undervisningen samt delaktighet och eget skapande. Bilder och bildarbetet är i sig också ett redskap för utveckling och lärande.
Utvecklingen av bildförmågan ökar barns och ungas möjlighet att bilda egna åsikter och att utöva inflytande. Utbildningen hävdar barns och ungdomars rätt att delta i samhällets konstnärliga och kulturella liv.
Den skall utveckla lust, kreativitet och skapande förmåga. Den skall också tillgodose behovet av skönhet och stärka viljan att förbättra den egna miljön.
Mål
Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven (barnet)
¤ utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik,
¤ utvecklar sin förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder och former.
Bildspråket kännetecknas av att det är rikt på tekniker och visuella berättarformer.
Bilder uppträder i samverkan med andra uttrycksformer som till exempel tal, text och musik inom ramen för ett vidgat textbegrepp. Kommunikationen i dag sker i stor utsträckning genom kombinationer av olika medier.
Bild ger möjlighet att experimentera med färger, former och olika material och framställningssätt så att mångfalden och variationsrikedomen upplevs. Att prova sig fram till olika lösningar i bildarbetet stärker och utvecklar elevernas (barnens) kreativitet, motorik och begreppsbildning.
Inom bildämnet ryms huvudansvaret för elevernas (barnens) bildspråkliga utveckling samt bildarbetets betydelse i elevernas (barnens) lärande.
Mål (del av), efter femte skolåret:
¤ kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
¤ kunna berätta eller beskriva något om egna och andras bilder.
Detta är bara en del av bildämnets kursplan.
Ann-Margrethe Svenson
10-02-04
Syfte
Bildspråket är en av flera vägar till kunskap och personlig utveckling. I arbetet med bilder gestaltas erfarenheter och produceras kunskap som blir synlig och gripbar och möjlig att förmedla. Genom sin estetiska och kommunikativa karaktär kan bildämnet bidra till att främja skolan som kultur miljö, kulturarbete i undervisningen samt delaktighet och eget skapande. Bilder och bildarbetet är i sig också ett redskap för utveckling och lärande.
Utvecklingen av bildförmågan ökar barns och ungas möjlighet att bilda egna åsikter och att utöva inflytande. Utbildningen hävdar barns och ungdomars rätt att delta i samhällets konstnärliga och kulturella liv.
Den skall utveckla lust, kreativitet och skapande förmåga. Den skall också tillgodose behovet av skönhet och stärka viljan att förbättra den egna miljön.
Mål
Skolan skall i sin undervisning i bild sträva efter att eleven (barnet)
¤ utvecklar sitt kunnande för att främja lust och vilja att på ett personligt sätt framställa bilder med hjälp av hantverksbaserade metoder och tekniker samt metoder inom dator- och videoteknik,
¤ utvecklar sin förmåga att kommunicera med hjälp av egna och andras bilder och former.
Bildspråket kännetecknas av att det är rikt på tekniker och visuella berättarformer.
Bilder uppträder i samverkan med andra uttrycksformer som till exempel tal, text och musik inom ramen för ett vidgat textbegrepp. Kommunikationen i dag sker i stor utsträckning genom kombinationer av olika medier.
Bild ger möjlighet att experimentera med färger, former och olika material och framställningssätt så att mångfalden och variationsrikedomen upplevs. Att prova sig fram till olika lösningar i bildarbetet stärker och utvecklar elevernas (barnens) kreativitet, motorik och begreppsbildning.
Inom bildämnet ryms huvudansvaret för elevernas (barnens) bildspråkliga utveckling samt bildarbetets betydelse i elevernas (barnens) lärande.
Mål (del av), efter femte skolåret:
¤ kunna framställa bilder och former med hjälp av olika redskap och tekniker,
¤ kunna berätta eller beskriva något om egna och andras bilder.
Detta är bara en del av bildämnets kursplan.
Ann-Margrethe Svenson
10-02-04
Kursplaner
Svenska som andraspråk.
Syfte
Ytterst är syftet att eleverna ska uppnå förstaspråksnivå i svenska.
Det svenska språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Genom språket blir kunskap synlig och hanterbar.
Mål
Skolan skall i sin undervisning i svenska som andra språk sträva efter att eleven (barnet)
¤ utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra,
¤ utvecklar en språklig säkerhet i tal och i skrift och vill, vågar och kan uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet erövrar ett medel för tänkande och lärande, kontakt och påverkan,
¤ utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda ordbehandlingsprogram,
¤ stimuleras till eget kulturellt skapande och till att ta del i kulturutbudet.
Det är centralt i ämnet att beakta genusperspektivet i undervisningen, så att förutsättningarna för utvecklingen av det svenska språket i såväl tal som skrift blir gynnsamma för båda könen.
Det nya språket måste användas som tankeinstrument i skolan, även om det under en inlärningsfas inte alltid fungerar helt och fullt.
Ämnet har huvudansvaret för elevernas språkliga utveckling.
Språkutveckling sker inte isolerat utan är alltid knuten till ett innehåll. För att ett språk skall bli väl befäst och utvecklas krävs att språket används i olika sammanhang och kring ett meningsfullt innehåll.
Att bl.a. skapa förutsättningar för att kunna sätta ord på tidigare omvärlds- och ämneskunskaper och på så sätt få en grund för fortsatta ämnesstudier är ett centralt område inom svenska som andraspråk i det inledande skedet av utbildningen.
Språk och kultur är mycket nära förbundna med varandra.
Mål (del av), efter tredje skolåret:
¤ kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll och handling på ett tydligt sätt framgår,
¤ kunna ge och ta emot muntliga instruktioner, och
¤ kunna samtala om frågor och ämnen hämtade från egna och andras erfarenheter
Detta är en del av kursplanen i svenska som andraspråk.
Ann-Margrethe Svenson
10-02-04
Syfte
Ytterst är syftet att eleverna ska uppnå förstaspråksnivå i svenska.
Det svenska språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Genom språket blir kunskap synlig och hanterbar.
Mål
Skolan skall i sin undervisning i svenska som andra språk sträva efter att eleven (barnet)
¤ utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i samarbete med andra,
¤ utvecklar en språklig säkerhet i tal och i skrift och vill, vågar och kan uttrycka sig i många olika sammanhang samt genom skrivandet erövrar ett medel för tänkande och lärande, kontakt och påverkan,
¤ utvecklar sin förmåga att skriva läsligt för hand och att använda ordbehandlingsprogram,
¤ stimuleras till eget kulturellt skapande och till att ta del i kulturutbudet.
Det är centralt i ämnet att beakta genusperspektivet i undervisningen, så att förutsättningarna för utvecklingen av det svenska språket i såväl tal som skrift blir gynnsamma för båda könen.
Det nya språket måste användas som tankeinstrument i skolan, även om det under en inlärningsfas inte alltid fungerar helt och fullt.
Ämnet har huvudansvaret för elevernas språkliga utveckling.
Språkutveckling sker inte isolerat utan är alltid knuten till ett innehåll. För att ett språk skall bli väl befäst och utvecklas krävs att språket används i olika sammanhang och kring ett meningsfullt innehåll.
Att bl.a. skapa förutsättningar för att kunna sätta ord på tidigare omvärlds- och ämneskunskaper och på så sätt få en grund för fortsatta ämnesstudier är ett centralt område inom svenska som andraspråk i det inledande skedet av utbildningen.
Språk och kultur är mycket nära förbundna med varandra.
Mål (del av), efter tredje skolåret:
¤ kunna berätta om och beskriva vardagliga händelser så att innehåll och handling på ett tydligt sätt framgår,
¤ kunna ge och ta emot muntliga instruktioner, och
¤ kunna samtala om frågor och ämnen hämtade från egna och andras erfarenheter
Detta är en del av kursplanen i svenska som andraspråk.
Ann-Margrethe Svenson
10-02-04
Kursplaner
Kursplaner
Jämför utkast t ny kursplan i hem- o konsumentkunskap grundsärskola för att användas i projektet ”Sinnenas mat i förskolan”.
Hälsa och livskvalitet
Syfte
För att kunna skapa ett gott liv krävs att vi alla får kunskaper i att hantera olika vardagliga valsituationer relaterat till olika verksamheter i ett hem och till den egna konsumtionen.
Eleverna (barnen) ska utveckla en förståelse för att hälsa och välbefinnande har stor betydelse fysiskt, psykiskt och socialt, och att de val och handlingar vi gör får konsekvenser för hälsan, naturen och miljön.
Eleverna (barnen) ska få möjlighet att utveckla en förtrogenhet med olika verksamheter som förekommer i ett hem.
Eleverna (barnen) ska få möjlighet att genom praktisk träning utföra olika verksamheter.
Eleverna (barnen) ska utveckla kunskaper om hur man kan resursanpassa sitt agerande relaterat till hälsa och hygien och mat och måltider.
Eleverna (barnen) ska stärka sin tilltro till sin förmåga att hantera och påverka sin vardag för att uppleva gemenskap och mening i den alltmer digitaliserade vardagen.
Eleverna (barnen) ska utveckla en förståelse för att arbetsfördelning, kulturella variationer och traditioner påverkar relationer mellan människor.
Eleverna (barnen)ska utveckla en förståelse för att hemmet och dess verksamhet har betydelse för det egna välbefinnandet och utgör förutsättningar för ett väl fungerande socialt liv.
Eleverna (barnen) ska utveckla förmågan att tillaga mat och måltider.
Eleverna (barnen) ska utveckla förmågan att utföra olika verksamheter som förekommer i ett hem.
Eleverna (barnen) ska utveckla förmågan att på ett hygieniskt sätt hantera livsmedel, utrustning, inventarier och material i ett hem
Centralt innehåll.
Mat och måltider.
¤ Vad kroppen behöver. Samband mellan mat och hälsa.
¤ Enklare måltider t ex utifrån tallriksmodellen.
¤ Grundläggande matlagningsmetoder t ex skala, riva, vispa, koka och baka enklare bröd.
¤ Köksredskap samt teknisk och digital utrustning i köket. Hur de benämns och hanteras.
¤ Enkla recept med bild och text.
¤ Säkerhet och säkerhetsrisker t ex hygien, rengöring, livsmedels och mathantering samt
redskap.
¤ Måltidsupplevelser, t ex genom smak, doft och färg. Hur man dukar och skapar trivsel vid
matbordet.
¤ Mått och vikt. Hur man mäter och väger livsmedel.
¤ Hur man ställer i ordning arbetsplatsen genom att t ex diska och rengöra.
¤ Källsortering och miljösymboler.
Konsumentkunskap.
¤ Att handla i butik. Hur man planerar inköp och köper mat.
Ann-Margrethe Svenson
10-01-31
Jämför utkast t ny kursplan i hem- o konsumentkunskap grundsärskola för att användas i projektet ”Sinnenas mat i förskolan”.
Hälsa och livskvalitet
Syfte
För att kunna skapa ett gott liv krävs att vi alla får kunskaper i att hantera olika vardagliga valsituationer relaterat till olika verksamheter i ett hem och till den egna konsumtionen.
Eleverna (barnen) ska utveckla en förståelse för att hälsa och välbefinnande har stor betydelse fysiskt, psykiskt och socialt, och att de val och handlingar vi gör får konsekvenser för hälsan, naturen och miljön.
Eleverna (barnen) ska få möjlighet att utveckla en förtrogenhet med olika verksamheter som förekommer i ett hem.
Eleverna (barnen) ska få möjlighet att genom praktisk träning utföra olika verksamheter.
Eleverna (barnen) ska utveckla kunskaper om hur man kan resursanpassa sitt agerande relaterat till hälsa och hygien och mat och måltider.
Eleverna (barnen) ska stärka sin tilltro till sin förmåga att hantera och påverka sin vardag för att uppleva gemenskap och mening i den alltmer digitaliserade vardagen.
Eleverna (barnen) ska utveckla en förståelse för att arbetsfördelning, kulturella variationer och traditioner påverkar relationer mellan människor.
Eleverna (barnen)ska utveckla en förståelse för att hemmet och dess verksamhet har betydelse för det egna välbefinnandet och utgör förutsättningar för ett väl fungerande socialt liv.
Eleverna (barnen) ska utveckla förmågan att tillaga mat och måltider.
Eleverna (barnen) ska utveckla förmågan att utföra olika verksamheter som förekommer i ett hem.
Eleverna (barnen) ska utveckla förmågan att på ett hygieniskt sätt hantera livsmedel, utrustning, inventarier och material i ett hem
Centralt innehåll.
Mat och måltider.
¤ Vad kroppen behöver. Samband mellan mat och hälsa.
¤ Enklare måltider t ex utifrån tallriksmodellen.
¤ Grundläggande matlagningsmetoder t ex skala, riva, vispa, koka och baka enklare bröd.
¤ Köksredskap samt teknisk och digital utrustning i köket. Hur de benämns och hanteras.
¤ Enkla recept med bild och text.
¤ Säkerhet och säkerhetsrisker t ex hygien, rengöring, livsmedels och mathantering samt
redskap.
¤ Måltidsupplevelser, t ex genom smak, doft och färg. Hur man dukar och skapar trivsel vid
matbordet.
¤ Mått och vikt. Hur man mäter och väger livsmedel.
¤ Hur man ställer i ordning arbetsplatsen genom att t ex diska och rengöra.
¤ Källsortering och miljösymboler.
Konsumentkunskap.
¤ Att handla i butik. Hur man planerar inköp och köper mat.
Ann-Margrethe Svenson
10-01-31
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
